rådslag

för just nu är känslan så sann intill nedrig.

vi kunde samlas vid ett rumfyllande ebenholtsbord ("mycket hårt men också sprött. svart till färgen"). kanske fyller bordet ett helt rum lite mer med anledning av rummets litenhet än bordets storhet. vi kunde

skulle vi lyckas lyfta några skikt åt sidan, röntga oss djupare, och ändock hålla en ton vi kan utstå. en icke fullt så plågsam koncentration av "sanning" (vari ligger den då?).
mitt äldsteråd, de vise. är det jag eller ni som inte lyckas underblåsa illusionen?
ändå, nej. behöver inte era råd. min makt täcker kartan. jag har makt. jag har en vision.


två av mina vänner skulle tillsammans kunna bilda en ung serge gainsbourg. som f.ö. är död. jon och erik. som hoppeligen sparkar och spottar ännu.